|
Visa Nr |
|
41 |
Att göra det bästa av en god image
en analys av och åtgärder för servicemötet på IKEA Helsingborg, Magisteruppsats, Lunds Universitet,
Andrea Althin-Fölsch och Maria Håkansson
|
|
42 |
Den fragmenterade coachen
En fallstudie i en säljande organisation
Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet,Max Ivarsson, Fredrik Mårtensson och Mikael Tordenmalm. Syfte: Att skapa förståelse för innebörden av begreppet coach samt att differentiera detta begrepp inom den sturerade organisationen.
|
|
43 |
Innehåll och mening i coaching
Magisteruppsats, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet, Johanna Thulesius
Syfte: Att utforska vad mellanchefer upplever vara mening i coaching och vilket innehåll som bidrar till att skapa denna mening samt att öka kunskapen om coaching genom att utforska fenomenet i mellanchefens kontext och därmed söka djupare förståelse för ett område som än så länge är relativt outforskat.
|
|
44 |
Social identitet i organisationsförändring
En fallstudie av Banverket Projektering
Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet, Sebastian Andersson, Anna Axelsson, Lizette Stendahl
Sammanfattning: Vi har funnit att den sociala identiteten har förändrats på Banverket Projektering, och att coaching haft inverkan på detta.
|
|
45 |
Coaching - Coachens roll och lärande i mötet
Uppsats, Högskolan Kristianstad, Michael Falk, Karolina Törnqvist
|
|
46 |
Executive coaches asked to develop leaders
Artikel i Cincinnati Enquirer om The Sherpa Executive Coaching Survey
|
|
47 |
Upplevelser och erfarenheter av ”Personlig coaching”
Handledare: Professor Ulf Lundberg
PSYKOLOGI III, 15 HP, 2008
STOCKHOLMS UNIVERSITET
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
|
|
48 |
Att vara eller inte vara en vara
Om tips och råd i det coachade arbetslivet
Magisteruppsats av Viktor Westerberg från Utbildningsprogrammet för Samhälls- och kulturanalys
Syftet med uppsatsen är att kritiskt analysera hur sociala relationer i arbetslivet kommer till
uttryck i kommersiell karriärcoaching samt belysa vilka föreställningar och förförståelser som
sådan coaching vilar på. Tyngdpunkten ligger på att analysera utsagor om arbetslivet och dess relationer.
|
|
49 |
UPPLEVELSERNA AV ETT COACHANDE LEDARSKAP
Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell intelligens betydelsefullt. Det coachande ledarskapet och emotionell intelligens tillsammans är en bra grund för ett bra ledarskap.
|
|
50 |
Chefers upplevelser och tankar kring coaching : På gott eller ont (inkom 2009-10-28)
|
|
51 |
En bra lyssnare är aldrig fel : Förväntningar kring mötet med en coach (inkom 2009-10-28)
|
|
52 |
Projekt Pedadoggen - Hunden som pedagogisk resurs i en daglig verksamhet (inkom 2009-10-28)
|
|
53 |
Developing Motivational and Coaching Skills in Telecom Companies. A comparative study between Batelco and Zain, Bahrain
|
|
54 |
Coaching på distans
En studie om hur coaching kan genomföras mot SPA-Managers som arbetar i olika delar av världen
|
|
55 |
”Hur beskriver de olika böckerna coaching som företeelse och Vilka ideal och normer reproduceras genom användning av coaching?”
Malin Edshage, Handelshögskolan Stockholm ”Företagande, organisation och ledning” 10 poäng.
|
|
56 |
Mellanchefens Kompetensförsörjning
Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om och förståelsen för hur behovet av kompetensförsörjningen på mellanchefsnivå inom tjänsteföretag i Ljusdal ser ut.
Författare: Anna Isaksson och Helena Gustafsson
Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle Institutionen för ekonom
|
|
57 |
Coaching – en väg till utveckling och förändring
Denna kvalitativa studies syfte är att belysa coachingfenomenet för att på så sätt få en djupare förståelse för vad det är som skapar utveckling för individen och hur detta upplevs av den som blir coachad. Genom följande frågeställningar uppnår vi vårt syfte: Vad gör en coach när den coachar? Samt vilka faktorer identifierar coachen och den som blir coachad som betydelsefulla för en lyckad process?
Den vetenskapsteoretiska ansats som studien utgår från är Hermeneutiken och metoden är kvalitativ, med tematiskt öppna intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna är genomförda vid olika tillfällen med sex personer vilka arbetar som coach inom arbetslivet i södra Sverige samt med fyra personer som har blivit coachade. Coacherna och de coachade har inget samband med varandra. Intervjun med coacherna speglar en övergripande bild av coaching och de coachade en mer subjektiv upplevelse av det. Inget i studien kan generaliseras då urvalet är för litet och på grund av att urvalet inte är gjort strategiskt.
Resultatet visar att coachen med hjälp av frågorna som sitt främsta verktyg får den coachade att reflektera, bli medveten samt komma till insikt. Utifrån detta skapar den coachade sina egna målformuleringar. Resultatet visar också att en god relation mellan coachen och den coachade är en förutsättning för att coachingprocessen ska leda till utveckling och förändring. Det som beskrevs som viktigt i relationen var förtroende, tillit, öppenhet och ärlighet. Något som coachen bl.a. skapar genom att visa empati samt tala om och visa att de två kan dela ett förtroende. Coachen delar också med sig av sina egna känslor och erfarenheter, tillsammans skapar coachen och den coachade något nytt.
I resultatet framkommer att coachen och den coachade har olika uppfattning om effekten av coaching. Samtliga coacher anser att coaching är mycket effektivt, de beskriver att tankesättet blir en livsstil. De coachade bekräftar att tankesättet förändrats i viss mån men uttrycker en svårighet att få till stånd bestående förändring och coaching har för dem inte lett till någon ny livsstil.
Författare: Caroline Idoff och Monica Fredman
Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Halmstad/Sektionen för hälsa och samhälle
|
|
58 |
Vad bygger grunden för ett givande resultat för coaching?
Coaching är ett verktyg som används för att ta någon annan från ett nutida läge till att nå ett framtida mål, utöka sina potentialer och utvecklas som person. Studiens syfte var att genom en kvalitativ ansats undersöka olika aspekter av coaching som resulterat i ett givande resultat för den enskilda individen. Syftet var även att undersöka vilka problem deltagarna stötte på i processen samt coachens roll. Åtta personer intervjuades och resultatet visar att de tyckte att coachingen resulterat i förbättrad självkänsla och självkännedom, ett förändrat tankesätt och en tydligare målbild. Relationen till coachen upplevdes betydande i form av stöd och feedback i processen. Att förändra och omstrukturera beteende och tankar upplevdes som svårast. I studien framkom att coaching som metod, bör anpassas och utformas efter individens behov för att gynna personlig utveckling. Samtidigt visade sig även målskapandet inneha en central och avgörande del i coachingprocessen.
Författare: Signe Lönsted
Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens högskola/Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap
|
|
59 |
Kognitiv coaching - ett sätt att utvecklas framåt
Kognitiv coaching hjälper individer att utveckla positiva tankar, känslor och beteenden. Kognitiv coaching kan användas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning är att se hur kognitiv coaching kan framgångsrikt används som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande på gamla och negativa tankar, känslor och beteendescheman.Vårt arbete har en kvalitativ karaktär och hermeneutiken har använts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrån redan befintlig fakta. Avsikten med vår empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillämpas av individen. Vårt urval består av fem respondenter som genomgått kognitiv coaching för att förbättra motivationen och prestationsförmågan och minska stressen. Resultat härledd ur vår undersökning ger stöd till att den kognitiva coachingen kan ändra och influera på gamla, negativa tanke, känslo- och beteendescheman hos individer samt att kognitiv coaching bidrar till att minska stressen och balansera motivationen samt prestationen.
Författare: Janna Popovid och Fathiya Syrag
Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Skövde/Institutionen för teknik och samhälle
|
|
60 |
Coaching i socialt arbete - Vad är det?
Sammanfattning: Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ”ny och fräsch idé”. Vi har ställt oss frågan vad socialt arbete kan ha för användning av coaching. Då litteraturen om coaching är mångfacetterad har vi själva först behövt tydliggöra och förstå vad coaching innebär. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fått för användning av coaching. Ett organisationsperspektiv har använts i förståelsen av coachingens inträde i socialt arbete. Vidare jämförs coaching med teoretiska perspektiv som finns inom socialt arbete. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutiskt perspektiv och har en abduktiv design. Sju respondenter från fyra olika verksamheter i socialt arbete har intervjuats. Resultatet visar att coachingens verktyg och förhållningssätt redan finns, men att användandet av coaching ändå tillfört något nytt. I och med coachingens inträde har man delvis kunnat utveckla metoder som redan finns och också utveckla ett salutogent tänkande. Användandet av coaching har bidragit till en yrkesmässig och personlig utveckling. Trots att utbildning saknas har ändå användandet av begreppet coach varit värdefullt. Resultatet visar också på flertalet sammanhang där coaching inte är användbart i socialt arbete.
Författare: Susan Jensen och Mari Frigell. Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
|
|
Sida 3 av 4 |
